Forskningsprojekt covid-19

Här finns information om pågående forskningsprojekt om covid-19.

Kontakta oss på infektion.forskning@regionvarmland.se för mer information om dessa studier.

Foto från infektionskliniken på CSK

CoVacc: Immunsvar vid vaccination mot COVID -19

De nya vaccinerna mot COVID -19 har hittills visat god effekt för att förebygga infektion. Det är dock inte klarlagt hur olika individer svarar immunologiskt på vaccinationen. Målet med denna studie är att detaljstudera hur individer som redan haft covid-19 svarar på vaccination, och jämföra med individer som vaccineras utan att tidigare genomgått sjukdomen. Målet är att svara på en rad frågor som hjälp för beslutsfattare inom vaccinationsprogram, samt besvara grundläggande immunologiska frågor av vikt för beredskap inför framtida pandemier.
Inklusion i studien sker efter genomförd vaccination, och deltagande i studien påverkar inte vilket vaccin som ges utan det styrs i enlighet med den nationella och regionala samordningen för COVID -19 vaccination.

Deltagande i studien innebär blodprovstagning i samband med vaccination samt vid ett antal tillfällen under de kommande åren. Ett frågeformulär skall också besvaras, dels för att kunna koppla vaccinationseffekt till bakomliggande faktorer som kön, ålder och eventuella bakomliggande sjukdomar, men även för att kunna fånga upp eventuella biverkningar av vaccinet.

Studien har godkännande av etikprövningsmyndigheten och drivs av forskare vid Umeå Universitet. Region Värmland är ett av flera ingående center i Sverige.

CoVacc: Patientinformation och medgivande

Resultat

I juli 2021 publicerades en delstudie i tidskriften New England Journal of Medicine. Genom att undersöka blodprov från 88 studiedeltagare (hälso- och sjukvårdspersonal) kunde man visa att en boosterdos med Modernas mRNA-vaccin fungerade utmärkt för att förstärka det antikroppssvar som en första dos Oxford-AstraZeneca vaccin givit. Studien visade också att de som fick Modernas mRNA-vaccin som andra dos fick betydligt högre nivåer av SARS-CoV-2-specifika antikroppar än de som fått Oxford-AstraZeneca, och att dessa antikroppar också kunde neutralisera Sydafrika-stammen (beta-stammen) av coronavirus. Andelen milda biverkningar var något högre i gruppen som fått Moderna som andra dos, vilket var relativt förväntat utifrån vad som redan finns beskrivet för både Astra Zenecas och Modernas vacciner.

CoVUm: Virus och värdinteraktioner, immunsvar och sjukdomsutfall vid COVID -19 infektion

Kunskapen om de faktorer som samspelar i interaktionen mellan människa och det virus som orsakar COVID -19 är fortfarande ofullständig. En stor del av alla som insjuknar i COVID-19 får milda symptom och kräver inte sjukhusvård, medan andra drabbas av svår sjukdom. Vissa blir snabbt återställda efter infektionen, medan andra dras med långvariga kvarvarande symtom, även efter förhållandevis lindrig sjukdomstid. Målsättningen med denna studie är att följa upp patienter som genomgått COVID-19, bedöma hur de återhämtar sig kliniskt efter infektionen samt ta prover för att möjliggöra undersökning av skillnader i värdsvaret och det immunologiska uttrycket mellan de patienter som blir svårt sjuka eller som drabbas av kvarstående komplikationer och de som endast drabbas av lindrig sjukdom.

Studien har godkännande av etikprövningsmyndigheten och drivs av forskare vid Umeå Universitet. Region Värmland är ett av flera ingående center i Sverige.

CoVUm: Patientinformation och medgivande

CORVETTE

Personer med diabetes har i andra länder och av Folkhälsomyndigheten klassificerats som en riskgrupp där COVID-19 infektion har en ökad dödlighet. Det är inte klart om detta gäller all diabetes eller bara för vissa former av diabetes. I detta projekt kommer vi att samla in blodprover och enkäter från individer med diabetes typ 1 respektive typ 2 under den pågående pandemin och jämföra med matchade kontroller från den allmänna befolkningen. Målsättningen är att skapa en bättre bild av hur pandemin påverkar personer med diabetes. Huvudsakliga frågeställningar är:

  1. Hur upplever individer med diabetes oro och ängslan i samband med pandemin jämfört med befolkningskontroller? Hur påverkas livskvaliteten?
  2. Hur påverkar COVID-19 infektionen (bestämmes genom antikropps-analys) den heterogena gruppen av diabetespatienter?
  3. Hur påverkas diabetesdiagnosen (HbA1c, ö-cells autoantikroppar) i samband med COVID-19 infektion?

Studien har godkännande av etikprövningsmyndigheten och drivs av forskare vid Örebro Universitet. Region Värmland är ett av flera ingående center i Mellansverige.

CORVETTE: Forskningspersonsinformation

Foto från covid-19-arbetet på infektionskliniken på CSK

Utbredning av covid-19 i Värmland – en serologisk studie

Covid-19, den sjukdom som orsakas av det nya coronaviruset SARS-CoV-2, har under kort tid spritt sig över världen. Eftersom smittspridningen inte är jämn över landet är det svårt att överföra kunskap från en region till en annan. Region Värmland har fram till juni 2020 drabbats mycket lindrigt i relation till övriga delar av Sverige, och därför är det viktigt att samla kunskap om situationen även i Värmland Hittills har huvudsakligen aktiv infektion diagnostiserats med hjälp av PCR-metod. Serologi, analys av förekomst av antikroppar mot SARS-CoV-2 talande för genomgången infektion, är nu tillgängligt i större skala. Även om kopplingen mellan förekomst av antikroppar och långtidsimmunitet ännu är oklar, kan serologi bidra med kunskap om hur många som smittas under pandemins första fas. Kunskap om hur omfattande smittspridningen har varit kan ha betydelse för strategier kring hur samhället på sikt kan närma sig ett mer normalt tillstånd på ett säkert sätt.

Studien har godkännande av etikprövningsmyndigheten och drivs av forskare i Region Värmland, och innebär insamling av kompletterande information i anslutning till storskaliga serologiska provtagning som nu initierats. Deltagande är frivilligt, och innebär ifyllande av ett frågeformulär i anslutning till blodprovstagning för analys av antikroppar mot SARS-CoV-2.

Resultat

Denna studie är avslutad och publicerad augusti 2021 i tidskriften Infectious Diseases.

4955 hälso- och sjukvårdspersonal deltog i studien, och 5,7% hade serologiska tecken till genomgången infektion. Detta är lägre än vad man visat i Uppsala (6,6%) och Stockholm (19,1%) lite tidigare under pandemins första våg. Seroprevalensen var högre (8,4% vs. 3,7%) bland sjukhusanställda jämfört med kommunal vård- och omsorgspersonal. Av de som hade tecken till genomgången covid-19 uppgav 7,5% att man inte hade haft några symtom som kunde kopplas till sjukdomen. Att man ser en så hög andel asymtomatiska infektioner innebär att det är viktigt att man är noggrann vad gäller följsamhet till riktlinjer inom vårdhygien och source control för att minska risken för smittspridning, såväl inom en personalgrupp som mellan personal och patienter.

Läs hela artikeln "Higher rate of SARS-CoV-2 IgG seropositivity in hospital-based healthcare workers compared to elderly care staff in a Swedish low-prevalence
region: a cross-sectional study"

Resultaten presenterades också på "State of the art Covid-19" i december 2020.